Våra Metoder

CRA: Community Reinforcement Approach

CRA är ett brett rehabiliteringsprogram för personer med beroendetillstånd, där tyngdpunkten ligger på social färdighetsträning och återfallsprevention. CRA-terapins mål är att hjälpa en aktiv klient att lära sig upptäcka utlösare till drogbeteende, och lära sig uppmärksamma förstärkare för alternativa beteenden som är bättre anpassade för ett nyktert liv.

I CRA-terapin får du lära dig att finna triggers och skapa nya strategier för att undvika återfall, utveckla dina problemlösningsstrategier och din förmåga att kommunicera med omgivningen, samt finna nya beteenden som känns givande och som hjälper till att hålla motivationen till drogfrihet uppe.

Innan CRA påbörjas håller vi ett motivationsbedömande samtal, med utgångspunkt i Motivationscykeln. Beroende på var klienten befinner sig i motivationscykeln kan CRA påbörjas eller föregås av en serie motiverande samtal.

När CRA påbörjas upprättar klient och terapeut ett avtal utifrån nykterhetsprövning – en överenskommelse om en tids drogfrihet för att kunna jobba i behandling och känna av vinsterna med drogfrihet. Sessionerna ska omfatta funktionsanalys av drogbeteende, funktionsanalys av drogfritt beteende, tillfredsskala, behandlingsmål, problemlösning, socialfärdighetsträning, rollspel (av flera sociala färdigheter, framförallt tacka nej-träning).

CRA innefattar hemövningar som klienten gör mellan sessionerna. CRA ingår i Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevård.

Återfallsprevention

Syftet med gruppen är en evidensbaserad metod i missbruksbehandling där klienten lär känna igen de signaler och känslor som föregår ett återfall. I gruppen pratar vi kring hjärnans belöningssystem och akut abstinens. Vi går igenom sug/triggers och strategier kring detta, men vi gör också STOP-kort, sugalmanacka. En del i gruppsamtalet är också att prata kring positiva och negativa sidor av att missbruka eller vara drogfri samt problemlösning.

Medberoendesamtal

Medberoende klassas som ett beroende eftersom smärta och kontroll också kan fungera som en drog. Om du blir utsatt för smärta eller besvikelser ofta så blir det något du känner igen och triggar att försöka få ytterligare kontroll över. Medberoendet är upplevelsen av att få kontroll över livet.

Syftet med behandlingen är att kunna tillgodose sina egna behov. En förutsättning för det är att se vad det är för begär man föder istället för behoven, det vill säga, ”vad har jag för överlevnadsstrategier för att försöka trygga mig”. Den bristande självkänslan gör att man skapar en personlighet som får agera i stället för det äkta jaget. Den bekräftelse ”personligheten” får fäster inte, då det inte är ”jag” som får den. Vi behöver lära känna vårt riktiga jag och våga visa oss. Då har vi inget behov av att trösta oss, ta kontroll eller fly verkligheten. I gruppen för vi samtal kring medberoende, hur beroendet påverkar personen och de i personens närhet, att bryta beroendemönster inom familjen, vi går igenom familjesystemet och ger klienten verktyg för att ta ansvar för sitt liv, sluta kontrollera och släppa kontrollen över andra människor.

Missbruksgrupp

Syftet med gruppen är att belysa och öka medvetandet kring de psykosociala konsekvenserna av ett missbruk; missbruk och samsjuklighet; missbrukets konsekvenser för identitetsutvecklingen och självkänslan; att vara kvinna och ha ett missbruk; att vara mamma och ha ett missbruk och hur påverkas barn av att ha en förälder som missbrukar. Gruppen omfattar åtta träffar under åtta veckor.

RePulse

Insatsen RePulse riktar sig till barn, unga och vuxna. Det är en etablerad metod för den som har svårigheter med att kontrollera sina impulser samt för den som har för mycket impulskontroll och därmed visar på ett inåtvänt/depressivt beteende. RePulse bygger på ett kognitivt synsätt.

Syftet med insatsen är att personen tränas i att få tankar, känslor och beteende att samverka för att kunna gå från ett okontrollerat/för kontrollerat destruktivt beteende till ett kontrollerat/balanserat och genomtänkt agerande.

Samtalen är skräddarsydda efter varje enskild individs behov och bygger på att deltagaren och ledaren tillsammans undersöker vad som ligger bakom det destruktiva beteendet.

Gruppen är uppdelad på tio träffar. Varje träff har ett givet tema och det finns en planering med tillhörande strukturerade samtalsämnen, färdighetsträning och instruktioner/genomgång av eventuella hemuppgifter.

Ledaren delar för varje träff ut aktuellt material till deltagaren. Det finnas anpassat material utefter ålder, samt att det går att välja till specifika inriktningar så som missbruk, kriminalitet, aggressivitet, oro/nedstämdhet och rädsla.

Efter deltagandet i samtliga träffar delas diplom ut och att deltagaren får allt material samlat i ett häfte.

ICDP (ICDP-International Child Development Programme)

Programmet utgår från var och ens föräldraförmågor och möjlighet till utveckling. Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer och avser att vidga lyhördhet och empati i tanke och handling.

Personal videofilmar med jämna mellanrum mor och barn i samspel. Fördelen med att videofilma är att det ger personalen och förälder/föräldrar möjlighet att i efterhand studera vad som händer i samspelet, både när det fungerar utan bekymmer och i mer problemfyllda situationer. I stunder av lugn och ro, utan barn, studerar vi tillsammans korta sekvenser av film som personalen valt ut. Vi riktar vår uppmärksamhet mot barnet och tittar på hur det reagerar, signalerar sina behov och önskningar samt vilka initiativ det tar. Föräldern får alltid möjlighet att dela sina egna tankar, reaktioner och upplevelser med personalen.

Tanken med ICDP är inte att tala om för föräldern vad den gör för fel. Istället lyfter vi fram det som fungerar bra i samspelet och utgår från det. Tillsammans försöker vi hitta nya sätt att utveckla och stärka den vuxnes förmåga att bemöta sitt barn.

Aktivt föräldraskap

Active Parenting är en föräldrautbildning som Villa Lindö erbjuder inskrivna föräldrar som ett stöd i föräldraförmågan. Där ges möjlighet till att reflektera och diskutera och genom samtal och genom filmsekvenser gå igenom de olika egenskaper som kan hjälpa ett barn att rustas för livet. Egenskaper som diskuteras är självkänsla, självförtroende, ansvar, mod och samarbete. Det är ett diskussionsforum som arbetar med det som fungerar, mycket handlar om uppmuntran och förhållningssätt.

Kognitiv beteendeterapi

Föräldrar inskrivna på Villa Lindö erbjuds individuella terapisamtal 1-2 ggr i veckan.

Utifrån psykiatriskt hälsotillstånd erbjuds föräldern medicinsk hjälp ifall behov föreligger. Vi använder oss av en konsulterande läkare som träffar de föräldrar som har en pågående medicinering eller har behov av att prata med en läkare. På onsdagar finns det möjlighet att träffa vår psykiatrisjuksköterska, som delar ut mediciner, initierar kontakt med konsulterande läkare och har kontakter med sjukvården i hemlandstinget. Med henne kan du lyfta frågor kring barnets och den vuxnes psykiska/fysiska hälsa och rådgivning. Psykiatrisjuksköterskan deltar i en teamsamverkan med övrig personal på Villa Lindö.

ADL

ADL är en förkortning av Aktiviteter i det Dagliga Livet. Det går ut på att träna individen i alla de moment och aktiviteter som är nödvändiga för att personen ska kunna klara så mycket som möjligt själv i det dagliga livet. Träningen handlar exempelvis om vardagssysslor som att städa, tvätta och handla, men även om sociala färdigheter som att delta i ett ”jympapass” tillsammans med andra eller att själv våga ringa till försäkringskassan eller BHV.

Vad ADL-träningen exakt består av beror förstås helt och hållet på vad varje individ behöver träna på. Generellt kan man säga att ADL består av mycket stöd och uppmuntran. Det innebär att personalen uppmuntrar individen att steg för steg, våga och klara av att göra saker själv. Detta är ett arbete som främst du och din kontaktperson lägger tid på.

För dig som väntar barn

Att vänta barn och uppleva en förlossning är bland det största en människa kan uppleva. Villa Lindö Behandlingshem erbjuder stöd både under graviditeten och vid förlossningen.

Att uppleva sitt barns födelse kan vara ett av de största ögonblicken i livet. Ofta har man mycket starka känslor av både förväntan och oro inför förlossningen. Även om man har förberett sig kan man inte veta exakt hur det kommer att gå till och hur man kommer att reagera.

Det är viktigt att komma ihåg att kvinnans kropp inte behöver lära sig att föda barn. Det är naturligtvis bra att förbereda sig, men kroppen ”vet” vad den ska göra för att föda fram barnet. Kroppen har reservresurser som kommer fram under förlossningen, vilket gör att man klarar mycket mer än man brukar.

”Vänta barnsamtalen” kan innehålla samtal kring förlossningsplan, förväntningar, eventuell oro och packning inför förlossning.

Stöd vid förlossning

Om den blivande mamman har möjlighet att ha med någon som hjälp och stöd under förlossningen brukar det vara väldigt skönt. Det kan vara den blivande pappan, ens partner, eller en personal på Villa Lindö som du känner dig trygg med. Han eller hon kan då finnas där som en fast punkt och hjälpa till att lotsa genom förlossningen.

Barnsamtal

Barnets unika kunskap om sin egen verklighet är en viktig utgångspunkt i alla beslut som rör barn. Ett barn har också rätt att få information och vara delaktigt när det fattas beslut som rör barnet. Barnets bästa ska vara vägledande och barnets egen syn ska beaktas.

Många av socialtjänstens insatser berör barn. I svensk lagstiftning betonas barnets rätt att höras och att hänsyn ska tas till barnets vilja. Men barnets egen syn kommer inte alltid fram i socialtjänstens arbete. De skäl som uppges är att det är svårt att samtala med barn, att socialsekreterare är rädda för att skada och att de är osäkra på hur de ska tolka det barnet säger.

Samtalen måste lyhört och flexibelt anpassas till varje barn och situation. Samtalen ska på ett adekvat sätt ge barnet den information det behöver och följsamt låta det självt berätta hur det har det. Grundläggande frågor är vad som är det huvudsakliga syftet med samtalet, var det ska äga rum, om det ska ske enskilt eller tillsammans med någon närstående, vilka metoder och hjälpmedel situationen och frågeställningen kräver, hur samtalet ska användas och hur kontakten med barnet ska följas upp.

Barnsamtal enligt BBIC samtalsmall

Barnets behov bedöms utifrån sju behovsområden: hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande samt hur det klarar sig självt, dvs. att med hänsyn till ålder och mognad ta rimligt ansvar för dagliga praktiska uppgifter i och utanför hemmet.

Barnsamtal enligt Trappan-modellen

Trappan är en modell för krissamtal med barn som upplevt våld i sin familj. Den utvecklades av Rädda Barnen i slutet av 1990-talet. Barnsamtalen utgör en del av socialtjänstens och organisationers större arbete med våldsutsatta familjer. En förutsättning för samtalen är att barnets trygghet och säkerhet beaktas. Att ge barnen möjlighet att berätta om och bearbeta sina upplevelser av våld, att göra det som hänt ”pratbart” och begripligt, och därigenom minska risken för post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) och annan psykiatrisk problematik.

Eftervård

Det avslutande steget i behandlingen är eftervården. Den vänder sig till mammor och barn som genomfört behandling och nu är mogna för att flytta hem och ta ett utökat ansvar för en egen tillvaro ute i samhället.

Du får rådgivning, stöd och hjälp till överbryggande insatser på hemmaplan. Eftervården planeras i samråd med socialtjänsten på hemorten, utifrån de behov som finns. Vi är gärna behjälpliga med lämpliga behandlingsinsatser på hemmaplan där vi kan individanpassa ett eftervårdspaket efter dina behov.

Utredningsmetoder

Vi tar emot familjer med olika konstellationer, bakgrund och behov. Den röda tråden genom hela verksamheten är anknytningens betydelse för barnets utveckling. I observationer har vi fokus på anknytningsmönster och hur samspelet ser ut mellan förälder och barn. I barnsamtal använder vi oss av känslokort för att barnet lättare ska kunna sätta ord på känslor och beskriva upplevelser.

Vi arbetar utifrån socialtjänstens uppdrag och har ett nära samarbete med handläggare och om möjligt nätverket och andra berörda. Utredningen görs utifrån BBIC, Barns Behov I Centrum.

Utredningsuppdragen varierar

När familjen inte är känd av socialtjänsten sedan tidigare är ofta behovet av omfattande kartläggning av barnets familjesituation och familjebakgrund en viktig del i utredningen.

I andra fall har uppdragsgivaren god kännedom om barnet och familjen och olika insatser på hemmaplan har prövats, men inte varit tillräckliga eller fungerat fullt ut. Då är en utredningsplacering med behandlande insatser en del i utredningen. Fokus ligger då på förändringspotentialen och mottagligheten hos barnet och föräldern. Detta är många gånger en viktig del för att hitta rätt insatser.